VALUNDERSÖKNING 2010

”Muslimer och Valet 2010 – hur röstar de?”

Valundersökning 2010 i bilder


Frågor om delaktighet i val, den politiska processen och hur man förenar detta med muslimsk tro har diskuterats av svenska muslimer i över tjugo år. Det är också välkänt att valdeltagandet är lågt i våra invandrartäta – och därmed muslimtäta – förorter. Orsaken till detta kan vara mångfacetterad, det kan bero bland annat på brist på kännedom om de demokratiska rättigheter, känslan av att inte höra hemma, att inte kunna påverka samt misstro mot politiken och politiker. Om vi strävar efter ett samhälle där alla är delaktiga på lika villkor bör vi fortsätta att uppmärksamma demokratifrågorna och öka muslimers intresse för den demokratiska processen, öka kunskaperna om deras egna möjligheter att vara delaktiga i beslutsfattandet och se kopplingar mellan händelser och omständigheter i deras vardag och politiska processer.

Syftet med denna undersökning har varit främst att väcka muslimers intresse för politiken och skapa ett underlag för ett fortsatt arbete om demokratfrågor och muslimer.

Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät bland muslimer i främst Stockholm. En del intervjuer gjordes på telefon, andra genom att besöka olika platser runtom Stockholm där vi visste vi kunde träffa muslimer (moskéer och förorterna).

Vi gjorde ett medvetet val att begränsa undersökningsunderlaget till att omfatta Stockholm och endast 120 svar. Skälet till det var våra begränsade resurser och behovet att säkerställa en snabb och pålitlig undersökning. Vi ser resultatet som ett underlag för kommande undersökningar och början på ett kontinuerligt arbete för att mäta muslimers intresse för svensk politik – och genom detta öka muslimers intresse för demokratifrågor och aktivt deltagande i beslutsprocesser i Sverige.

De som valde att delta i undersökningen är personer som är intresserade av politik, och därför kommer frågan om intresse för politik sannolikt vara missvisande: 76 % av svarande var mycket eller ganska intresserade av politik. Detta syns även i resultatet för frågan om medlemskap hos politiska partier: 14 % en ansenlig andel jämfört med alla svenskarnas snitt: 3 % (Wikipedia). Vi hade också en stor andel tillfrågade som inte var intresserade att delta i undersökningen eller inte kunde svara pga. språksvårigheter.

Huvuddelen av de som svarade kan anses tillhöra kategorin praktiserande muslimer, andra fann troligtvis inte frågan om muslimers delaktighet i val relevant eller menade att en annan rubrik för undersökningen hade varit mer intressant och ville därför inte svara. Därför ger undersökningen en bättre bild av hur ”praktiserande muslimer” skulle rösta än hur ”muslimer” skulle rösta. Detta behöver dock inte göra undersökningen mindre intressant.


Kommentarer

Vi har genomfört den allra första undersökningen som gjorts av muslimer om muslimers valdeltagande och detta kan utan tvekan användas som underlag för kommande undersökningar och kommande arbete om demokrati och delaktighet bland muslimer.

Vi tror att underlaget kan bli ett värdefullt verktyg för muslimska organisationer, men även för politiker som kan få insikter som de annars inte skulle kanske ha tillgång till. Undersökningen visar också på att det finns ett intresse hos muslimer att vara delaktiga i svensk politik, på alla nivåer, och att vara praktiserande muslim inte är ett hinder för detta även om det finns en liten grupp muslimer som menar att eftersom man inte kan vara säker på att den man röstar på inte begår någon omoralisk handling kan det vara bättre att inte rösta alls. Detta tankesätt är dock på tillbakagång och allt fler inser vikten av att vara delaktig i beslutsfattande processer. Det är också viktigt att peka på muslimska politikers betydelse inom politiken. Det finns muslimska politiker idag på alla nivåer och de är ett gott exempel på att man kan både vara praktiserande muslim och politiker.

Undersökningen visar även att lokalpolitiken är väldigt viktig för muslimer och att politiska händelser på hemorten påverkar muslimers röster. Ett exempel på detta är Rinkeby som traditionellt sett varit ett starkt fäste för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, men på grund av Vänsterpartiets synpunkter på moskébygget i Rinkeby har detta förändrats och idag är det många rinkebybor som har angett att de tänker rösta på moderaterna pga. deras starka stöd i frågan om moskébygget. Åtta av tio tillfrågade rinkebyborna angav att de skulle rösta på moderaterna. Vi kunde också konstatera att muslimers lojalitet till ett parti inte är starkt utan det påverkas av specifika frågor, särskilt under valperioder. Det är också tänkbart att muslimer röstar på olika partier, dvs. på ett parti i riksdagsval och på ett helt annat i kommunalval och tredje i landstingsval - även över blockgränserna.

Det är också tydligt att muslimer är intresserade av samma frågor som alla andra: arbete, utbildning och ekonomi och inte enbart av frågor som kan anses vara typiskt muslimska som moskébyggen, halalslakt och omskärelse av pojkar. Vi fick dock synpunkter att ett frifält där man kunde ange andra viktiga frågor hade varit önskvärt.

54 % av de svarande uppfattar den sittande regeringen som icke muslimvänligt. Detta är en alarmerande siffra. En större och mer omfattande undersökning borde göras om detta och dess orsaker.

74 % av svarande har mycket litet eller ganska litet förtroende för politiker. Det motsvarar frågan om betyg till sittande regering och förstärker vårt anmodande om att inte heller en sittande röd-grön regering hade fått mycket annorlunda opinionssiffror. Vi bör ändå notera att betyget på den sittande regeringen kan ha påverkats av den negativa bild man har på vissa av regeringsmedlemmar. I vilket fall som helst är dessa två liktydiga resultat värda att ses närmare på – om man vill öka muslimers delaktighet i val och därmed öka demokratin i Sverige.

Resultat av denna undersökning har även visat att fördomarna om muslimers låga intresse för politik och politiska frågor som delas av både allmänheten och muslimerna själva stämmer inte. Vi har konstaterat att det finns hos muslimerna ett intresse för politiken och önskan att påverka samt att muslimers intresseområden skiljer sig inte från andra medborgares intressen: ekonomi, arbete och utbildning.


Förklaringar till bilderna

Kön

54 % av de svarande var kvinnor och 46 % män, en ganska jämn könsfördelning som inte borde nämnvärt påverka resultatet.


Ålder

47 % av de svarande var unga under 30 år, och 56 % under 35 år, vilket motsvarar ganska väl den muslimska demografin: muslimer i Sverige är unga. Resultatet visar också vilka bland muslimer är intresserade av svensk politik, nämligen de unga! 30 % var mellan 30-50 år och andelen svarande över 50 år var 13 % Detta torde även ge ett visst utslag i hur de tillfrågade tänker rösta och vilka frågor de svarande tyckte var viktiga – men vi har inte i undersökt vidare betydelsen av ålder, utom att vi tittat på de tre störta partierna och konstaterat att socialdemokratiska väljare är betydligt oftare äldre medan moderaterna och miljöpartisterna är oftare yngre. 36 % av socialdemokraterna var under 35 år medan bland moderaterna var det 69 % som var under 35 år. Hos miljöpartiet är andelen yngre än 35 år 61 %. Detta kan innebära att Moderaterna kommer att få betydligt fler anhängare bland muslimer i framtiden och att det kan finnas ännu mer växtmån bland muslimer även för Miljöpartiet medan Socialdemokraterna är på tillbakagång.


Bild 1

98 % av svaranden visste att det är valår, ett väntat resultat med tanke på vilka som var intresserade att svara på enkäten.


Bild 2

76 % var mycket eller ganska intresserade av politik också ett väntat resultat med tanke på att de svarande var intresserade att svara på enkäten.


Bild 3

14 % av de svarande var medlemmar i ett parti, i snitt är endast ca 3 % av svenskarna medlemmar i ett parti (Wikipedia). Vi förväntade oss en mycket mindre andel av partianslutna muslimer. Resultatet visar också att partianslutna muslimer finns hos olika partier i båda blocken.


Bild 4a

78,3 % av de tillfrågade tänker rösta. 7, 5 % tänker inte rösta och 14, 1 % hade inte ännu bestämt sig för om de ska rösta eller inte. En hög valdeltagandesiffra men ändå lägre än i snitt i Sverige, trotts att de som svarade är oftare medlemmar i något parti än genomsnittssvensken!


Bild 4b

Miljöpartiet är den stora vinnaren med 45 % av rösterna. Vi tror att detta främst handlar om att Miljöpartiet har ett muslimskt namn som är mycket välkänd och omtyckt bland muslimer, något av en förebild. Många som tidigare röstat på Socialdemokraterna verkar ha gått över till Miljöpartiet för att man upplever att Socialdemokraterna inte uppfyllt deras förväntningar. Trots detta har socialdemokraterna fortfarande ett starkt fäste som delvis kan bero på deras omfattande arbete bland muslimer genom Broderskapsrörelsen under 1990-talet, och som har följts upp med upprätthållna kontakter och genom moskébesök vilket påverkar fortfarande.

De muslimer som kommer att rösta på Alliansen kommer framförallt att rösta på moderaterna: 13.3 % Moderaterna verkar ha gjort ett mycket bra arbete på lokalnivå (t ex i Rinkeby) vilket kommer sannolikt att betyda mycket och på sikt sannolikt jämna ut skillnaden mellan blocken, även om de upplevs som mindre ovana i rikspolitiken och haft färre kontakter med muslimer.

De övriga allianspartierna får svaga siffror, de allra svagaste är Folkpartiet och Kristdemokraterna – antagligen för att Folkpartiet har av muslimer börjat uppfattas om ett parti ”höger om höger” pga. flera förslag och uttalanden som muslimer uppfattar som muslimfientliga. Att kristdemokraterna inte får anhängare bland muslimer kan ha att göra med namnet och den starka anknytningen till kristendom och kyrkor, vilket man kan uppfatta som uteslutning av andra troende.

Vi bör också notera de blanka rösterna, hela 8,3 % – vilket representerar dem som inte känner sig hemma i något parti men tänker rösta blankt.


Bild 5

Muslimer rangordnade ekonomi, arbete och utbildning som de viktigaste frågor. Ett resultat som överraskade även oss. Det innebär att politikerna bör ömvärdera sina uppfattningar om muslimernas intresse och fokusera mer på dessa frågor om vi verkligen ska få integrationen att fungera – integration handlar inte enbart om moskébyggen, språk eller religiöst relaterade frågor. Detta borde undersökas djupare för ett hållbart integrationsarbete.


Bild 6

40 % av muslimer ger den sittande regeringen ett dåligt betyg och 32 % ett mycket dåligt betyg. Detta behöver inte innebära att en sittande röd-grön regering skulle fått mycket högre betyg – sannolikt handlar det om missnöje med makthavare i stort, vilket bekräftas av frågan om förtroende för politiker (fråga 11). Vi har diskuterat även möjligheten att betyget på sittande regering har påverkats av den negativa bilden på vissa av regeringsmedlemmar.


Bild 7 & 8

Vi bad alla svarande att nämna en minister från den sittande regeringen och skälet till varför de kom ihåg honom/henne. Vi har uppdelat svaret i två grupper, positiva/neutrala kommentarer och negativa kommentarer. Fredrik Reinfeldt, Anders Borg och Carl Bildt fick flest positiva kommentarer medan Nyamko Sabuni och Sven Otto Littorin hade övervägande flest negativa kommentarer.


Bild 9

54 % av de svarande uppfattar den sittande regeringen som mindre muslimvänlig. Detta är en alarmerande siffra som man borde titta närmare i en större och mer omfattande undersökning. Här finns även ett samband med fråga 6, muslimernas betyg till regeringen.


Bild 10

Maria Wetterstrand fick det högsta andelen röster på frågan vem skulle kunna göra ett bättre arbete som statsminister, 32 %, vilket är att jämföra med Peter Erikssons 5,8 %. Näst mest förtroende får Mona Sahlin 25,8 %. Med andra ord hade de svarande definitivt inga problem med kvinnligt ledarskap! Fredrik Reinfeldt kom på tredje plats med 17,5 %. Den som får inget förtroende alls är Jan Björklund.

6,7 % fann inte någon att lita på bland kandidaterna. Vi uppfattar detta som att muslimerna nödvändigtvis inte röstar på hela konceptet: ett parti och en statsminister (eller person) utan de skiljer mellan parti och personer och kan ofta rösta på en person som de har förtroende för mer hellre än på ett parti.


Bild 11

74 % av svarande har mycket litet eller ganska litet förtroende för politiker. Ett resultat som skiljer sig inte nämnvärt från andra undersökningar om andra svenskars förtroende för politiker. Uppenbarligen är detta problem inte en specifik muslimsk fråga utan ett samhällsproblem som undergräver vår demokrati.



Valundersökning 2010 i bilder