Etniska sammandrabbningar i Nigeria

Källan: Prensa Internacional - 100310

Sammandrabbningarna mellan etniska grupper i Nigeria mellan januari och mars har resulterat i mellan 500 och 800 dödsfall. Attackerna från muslimska fulani herdar mot etnisk Borom kristna bönder under den gångna helgen resulterade i ett okänt antal döda, mellan 55 (enligt polisen) och 500.

Enligt Röda Korsets talesman i landet, Robin Waubo, var Jos massakern ett svar till massakrerna i januari som lämnade 326 döda i vad man ansåg vara en organiserad plan för att döda muslimer.

Vatikanen har uttryckt "sorg och oro" över händelserna. Men dess talesman, fader Federico Lombardi, ville inte kommentera om den påstådda religiösa naturen av sammandrabbningarna och sade att Vatikanens ståndpunkt redan hade förklarats av den nigerianska ärkebiskopen i huvudstaden Abuja, John Onaiyekan, rapporterade EFE.

Enligt Abujas ärkebiskop handlar det om "den klassiska konflikten mellan herdar och jordbrukare, utom att i det här fallet är alla herdar muslimer och alla bönder kristna. De dödar inte på grund av religion, men pga. sociala, ekonomiska, stam och kulturella skäl” sade han.

Norra Nigeria är ett av de områdena med största antal interreligiösa och etniska spänningarna i världen. Uppskattningsvis kan ha 10 000 personer dött i sammandrabbningar mellan olika samhällen sedan 1999. I många fall, blandas etnisk och religiös rivalitet, men den avgörande faktorn är ekonomin. I många områden (särskilt i landets mittendel) är fulani muslimer herdar, medan hausa muslimer och kristna etniska grupper (t.ex. Borom) är huvudsakligen jordbrukare. Båda grupper behöver för sin överlevnad samma naturresurser som vatten och odlingsbar mark. Därför ser vi en blandning av etniska, religiösa och ekonomiska orsaker bakom konflikterna, vilket gör det svårt att avgöra i varje enskilt fall vad som är det verkliga orsaken.