Intervju

Den etniska rensningen av Palestina

En intervju med Ilan Pappe

Fatma Elshhati, Miho Seki y Anthony Löwstedt -CounterPunch - 100301

Den banbrytande bok av den israeliska historikern Ilan Pappe, Den etniska rensningen av Palestina (ursprungligen publicerad på engelska 2006), om händelserna i 1947-1949 som ledde till bildandet av staten Israel hade just publicerats på tyska och dess författare var i Österrike för att marknadsföra den. Några veckor före utbrottet av kriget i Gaza (2008-2009), svarade Pappe på våra frågor på ett sätt så att alla svar är fortfarande lika relevanta i dag som för ett år sedan. Gaza fortsätter kvävas under den hårda israeliska blockaden, östra Jerusalem och Västbanken har invaderats av illegala judiska bosättare. Det är tydligare än någonsin att Israel ägna sig inte åt att försvara sig. De territoriella enklaver palestinierna behåller liknar de sydafrikanska bantustans från 1900-talet och värre är det att de minskar och riskerar att försvinna som de amerikanska indianreservaten från artonhundratalet.

Enligt Pappe, Den etniska rensningen av Palestina fortsätter även i dag och är en medveten strategi från staten Israel. Tyvärr gör det internationella samfundet nästan ingenting för att stoppa den olagliga expansionen av Israel.

Både hans forskning och slutsatser som hans ideal inte har accepterats av israelerna, och deras reaktioner tvingade honom till att lämna sitt hem i Haifa och gå i exil. Den framstående forskare och aktivist är idag ordförande i Historiska Institutionen vid Exeter University i Storbritannien och har fortsatt att forska i händelser och frågor som många israeler skulle föredra att låta de vara begravda och bortglömda.

Han arbetar också med att göra alla medvetna om det palestinska folket svåra situationen genom konferenser och tidningsartiklar som publiceras över hela världen.


Vilka reaktioner har du fått från det vetenskapliga samfundet om din bok?

De israeliska forskarna säger att fakta är korrekta, men att min tolkning är fel, att jag inte förstår att Israel hade rätt att göra vad den gjorde. Men jag tror att de flesta inom forskarvärlden accepterar slutsatserna i min bok och anser att den är idag är en del av historien som borde undervisas i skolor, universitet, osv.

Hur har din bok behandlats av massmedia?

Jag tror att tyvärr de traditionella västerländska medier har tenderat att ignorera boken, men inte i England där boken blev mycket väl mottagen. Jag tror att den togs emot bättre av alternativa medier, som distribueras via Internet och liknande medel. Det var svårt att diskutera och recensera boken, särskilt i de stora TV-näten. I tidningarna gick det bättre. Därför tror jag att konventionell media är ännu inte redo att höra denna version av händelserna, särskilt i USA. Även i Tyskland är bättre. Die Zeit gjorde en recension av boken och jag gav två intervjuer till stora tyska tv-kanaler. Men det är mycket svårt i USA.

Vad undersöker du nu?

Jag arbetar med 1967. Det finns lite nytt material. Jag vill visa att den israeliska politiken i de ockuperade områdena faktiskt tog form under 1967 och de har egentligen inte ändrats sedan dess. Israelerna beslutade om territorierna [den ockuperade Palestina] 1967. Ingenting som hände efter det har förändrat denna politik. Jag vill gå tillbaka till kärnan i det israeliska synsättet om att det mesta av Palestina är deras och att det inte finns plats för palestinier i Palestina.

Hur kan man ge tillbaka till palestinierna den plats de har rätt till i den mänskliga gemenskapen och rehabilitera dem?

Jag tror att det finns tre saker som måste ske innan det blir bättre igen. Jag tror att Israel och västvärlden måste erkänna 1948:s etniska rensningen och den etniska rensning som har skett sedan dess. Jag tror också att Israel måste hållas ansvar för detta. Detta skulle bana väg för en normal palestinsk liv. Och jag tror att bara då kan man be palestinierna att acceptera Israel. Jag tror att i historien finns liknande händelser där folk har gått igenom denna process: först erkänna att något har hänt och sedan ta ansvar, detta är den israeliska sidans ansvar och sedan de andra förlåter och accepterar det nya livet.

Slutligen hur ser du det palestinska folkets framtid? Tror du verkligen att man kan nå en lösning eller att de palestinska flyktingarna kommer en dag att kunna återvända till sitt land?

Ja, jag är optimistisk. Jag tror att det finns en möjlighet att, slutligen, man kan garantera dessa rättigheter för palestinier. Jag befarar att det är ett långsiktigt perspektiv. Min stora oro är den närmaste framtiden. Det finns en enorm risk att innan det kommer att bli sämre innan det blir bättre.

Vilka råd skulle du ge till ungdomar för att öka medvetenheten om de allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter som sker i Israel och Palestina, och vilka åtgärder kan man vidta för att förebygga dem?

Jag tror att människor som de borde bli BIP. De borde Besöka, Informera och Protestera. Det är inte lätt, jag vet, men man ska försöka se med egna ögon och inte bara lita på andra. Och när du vet vad som händer, berätta det. Protestera men på ett fredlig sätt för att förändra saker. Men det är också viktigt att inte glömma att det israeliska samhället, förstå deras rädsla och deras problem, skapa en fullständig bild. Jag tror att detta kommer att bidra till framsteg i fredsprocessen.

Kan du lägga till en kommentar om ett större sammanhang, närmare bestämt på det internationella samfundet, inklusive EU och Österrike?

Det finns ett internationellt sammanhang för denna fråga och utan att ha den med i beräkningar kommer vi aldrig till en lösning. Många av de människor som idag är förtryckta eller känner sig förtryckta är muslimer. Jag tror att det finns ett samband mellan hur muslimer behandlas illa i Palestina och hur de behandlas illa överallt. Och det finns en relation. Det finns en uppfattning att USA och Storbritannien behandlar Israel på en mycket speciell sätt. Detta väcker frågan om varför särskilda behandling har aldrig visats till någon annan än Israel, i Mellanöstern, Asien, Afrika, Latinamerika. Detta är alltså det internationella sammanhang.

Det finns även en tysk och österrikisk specifik sammanhang. Det har att göra med det faktum att mycket av vad Israel gör är motiverad av vad som gjordes mot judarna i dessa länder. Jag tror att tyskarna och österrikarna måste vara modiga och acceptera sin delaktighet i vad som hände så att de kan tala om för israelerna att de också måste ta itu med vad de har gjort. Alla dessa saker är en del av lösningen.



Detta samtal ägde rum den 6 december 2008 i Amtshaus Währing, Wien, Österrike

Original text: The Ethnic Cleansing of Palestine