Aktuellt

Muslimska kvinnor, västvärldens bästa ursäkt

Fabiola Samhan - Revista Hoja de Ruta n°42

För att förstå dagens globala perspektiv om islam och könsroller är det nödvändigt att ta hänsyn till ett viktigt oberoende variabel. Förståelsen över kvinnors nuvarande situation i den muslimska världen kräver en oundviklig granskning av orientalismens arv när det gäller byggandet av det arabisk-islamiska sexualitet och en permanent omdefinition genom historien. Orientalismen har varit en strategisk förnekande av ”de andras” egenskaper och förmågor, en konfrontations verktyg, västvärldens inblandning och kontroll såväl politisk, ekonomisk och kulturell av den "andra" civilisation. (Said, 1990)

Muslimska kvinnor och deras olika umbäranden "tolkas" enligt den hegemoniska maktens behov, som idag representeras av USA och dess europeiska lakejer. De också jämförs med den västerländska ”ideal” av frihet, rättigheter och välfärd. En avlägsen modell även för de flesta västerländska kvinnor, men det finns liten eller ingen debatt om det. När det gäller att avbilda misshandel och avvikelser, som en betingad reflex, visas alltid det muslimska kvinnliga offer, ingen annan.

Syftet med denna artikel är inte att förneka misshandel. De inträffar, det är ett faktum. Detaljen man glömmer bort är att det händer överallt, den återupprepas och finns i hela vår historia; den genomsyrar demokratier och diktaturer, rikedom och fattigdom, den finns runt om människor, alltså runt om islam, kristendom, hinduism, buddhism och/eller judendomen. Muslimska kvinnor är inget undantag, de lider varken mer eller mindre. Ja, de är mer utsatta, av stereotyper, de visas på TV, man kan helt enkel säga att de är i ropet, men det är könen, kvinnorna, som hålls i en lång och smärtsam historia av patriarkal hierarki.

Alla diskuterar och kommenterar med skräck steningen i Afghanistan, könsstympning i Somalia eller hedersmord i Palestina. Burka och slöjor ha förvandlats onekligen till symboler för förtryck och smärta. Islam och den ”arabiska” är utan några invändningar de gemensamma faktorer man hittar när man analyserar orsakerna till dessa "egenheter" trots att de berörda länderna bekänner sig till islam bland andra religioner, eller att de inte är etniskt "arabiska". I detta fall, Somalia och Afghanistan inte är det. Det samma gäller för kvinnlig könsstympning som är en förislamisk praxis som råder fram till idag och som sker i delar av Afrika, oberoende av religions tillhörighet.

Vi lärde oss (vi blev undervisad i) att analysera verkligheten utifrån falska, enkla, innehållslösa, barnsliga associationer. Den effektiva förenkling som präglar logiken bakom Islam och könsroller föredrar självuppfyllande profetior och glömmer "detaljer" viktiga att ta med i analysen, såsom extrem fattigdom, analfabetism, förtryck, bombningar, plundring och korruption, alla dessa avsiktligt främjade av västvärlden, från sin första koloniala räd i regionen redan på 1700-talet, till dess senaste och fortfarande aktuella inblandning i Irak, som startade 2003. En gammal vana som används i länder med olika religioner.

Ironiskt och paradoxalt nog, vi västerlänningar blir chockade, sittande i våra bekväma fåtöljer, över de dramatiska berättelser som visas på tv om muslimska kvinnor, en situation vi finansierar med våra krigs skatter och köp av vapen och som vi också stödjer genom att skicka trupper i räddningsäventyren av (dessa avlägsna och kulturell obegripliga) kvinnor och barn. Övertygade om vår moraliska överlägsenhet sprider vi vår humanism till avlägsna områden utan att uppmärksamma vår närmaste omgivning.

Vi har inte samma entusiasm när det gäller att lindra det elände som drabbar kvinnor i västvärlden. Vi är inte lika bestämda när det gäller att bekämpa till exempel den lukrativa och perversa verksamheten med människohandel. Det finns varken sanktioner eller humanitärt bistånd för att utrota prostitution bland brasilianska, kubansk och ukrainska och andra flickor. Eller undersöka och straffa de ansvariga för tusentals döda och försvunna ”maquiladoras” i Ciudad Juarez (Mexico)... Mordet på kvinnor på landsbygden i Anderna ... narkotikahandel som använder unga analfabeters kroppar för transport av knark i Colombia och Peru... mm.

Västerländska kvinnor lider av samma sorglig öde som i öst men det finns liten eller ingen debatt om det, varför? Därför att den befriande etiken och de humanitära räddningsaktionerna är ingenting annat än en illusion ... en trovärdig och önskvärt idé, men trots allt falskt. Västvärldens räddar ideologi är ett politisk och kulturell bygge, och i sin tur deras bästa ursäkt. De muslimska kvinnor svåra situationen är "användbara" för de västerländska intressena. De västerländska kvinnornas situation är inte det ... tvärtom, att avslöja och tydliggöra den verkliga situationen i vilken en stor del av västerländska kvinnor lever i, innebär också att undergräva den självbelåtna diskursen om överlägsenhet och högre värde på vilket vårt samhälle bygger på och närs om och om igen.

I detta sammanhang att peka på den muslimska världen har flera syften. Den muslimska världen är inte bara den kulturella motståndare som ska misskrediteras och vederläggas, den är framför allt nyckeln, den viktigaste katalysatorn för västvärldens fortsatta ekonomiska och politiska hegemoni. Finns det någon bättre strategi än att reducera motståndarens identitet till en uppsättning ikoner och negativa associationer. Det enda vi ser bland dem som bekänner sig till Islam är burkor, skägg, våld och irrationella handlingar, vilket motiverar alla sorters "räddningsinsatser" och inblandning.

Jämställdhetsfrågor och den arabiska världen är ett spännande ämne just för att den avslöjar de komplicerade politiska relationerna mellan öst och väst. Genom det kan vi se en konsekvent och framgångsrik strategi som har förvandlat västvärlden till den enda och exklusiva ideal modell av samhället. Generellt kan vi säga att kvinnor, deras status, deras motgångar, deras framgångar har varit från början av historien det mest effektiva medlet, det objekt som gör det möjligt att observera dynamiken och spänningen i en sociokulturell evolution som har monopoliserats av en patriarkal tradition.

I detta oroliga globala scenario, CNN, högborg par excellence för amerikansk utrikespolitik som är en modell som följs (medvetet eller inte) av alla andra media världen över, erbjuder politisk propaganda förklädd till objektiva nyheter. Idén om pressen som "den fjärde makten" finns just på grund av dess förmåga att ”framställa” verkligheter, dramatisera och påverka massorna, skapa stereotyper utifrån förenklingar, främja själviskhet, okunnighet och intolerans. Sammanfattningsvis att kamouflera inblandning, krig och sanktioner som moraliska skyldigheter.

Det främsta resultatet av det ovan nämnda har varit mer frustration och försämring. Varje "räddningsaktion" underminera ännu mer kvinnornas ställning i den muslimska världen... mer repression, mer hunger, flera dödsfall, flera sexuella övergrepp, särskilt de sistnämnda har uppmuntrats av själva trupperna som ska bistå med "humanitärt bistånd." (Hynes och Lopes Cardozo, 2000)

Fallet med de afghanska kvinnorna är symboliskt. De syns inte mer på CNN men det betyder inte att deras situation av förnedring har ändrats när man tog bort talibanerna från makten. Vi bör komma ihåg att denna grupp kom att härska över Afghanistan med stöd från USA och dess allierade för vapeninköp, konstruktion av madrasor och tryckning av koraner. Den religiösa ortodoxi i denna grupp uppmuntrades som en politisk motståndare till det ryska inflytandet i området, det samma gällde Norra alliansen som var då en grupp plundrare och våldtäktsmän vid makten, ytterst kränkande med människor, särskilt kvinnor.

Det var i detta sammanhang som då de talibanska vännerna gjorde grovjobbet, hjärntvätt, rekrytering, utbildning och gerillakriget i byar och städer tills de segrade 1996. Kvinnorna fortsatte att leva i en dramatisk situation, men detta avslöjades inte förrän talibanerna slutade lyssna på sina herrar och då började man rapportera och göra den allmänna opinionen runt om i världen ”medveten” om det som hände. Slutligen, godkände man en ny ”frigörande” bomning av ett område som sedan 1837 kämpar mot västvärldens kolonialistiska nycker. Idag talar man om ett ”demokratisk” Afghanistan som leds av den ärade herr Hamid Karzai, en tidigare ledare för den korrupta och människokränkande Norra Alliansen. Dra era egna slutsatser.

Idag är det iraniernas tur, som man gärna berättar lider under den shiitiska religiösa stränghet som uppmuntras av den "nukleära" brottsling Mahmoud Ahmadinejad som är vid makten. Förvånansvärt nog är dessa offer också bekvämt kopplad till västmakternas strategiska mål.

Kort sagt, har kvinnorna varit offer och syndabockar för de flesta misslyckade projekt. Ursäkten till de verkliga problem som permanentar detta skamliga tillstånd. Det är inte Koranen som förnekar kvinnor värdighet, utan den politiska användningen av religionen. Problemet är inte religiös utan socioekonomisk och dess främsta offer är kvinnan.

En effektiv lösning för det som händer idag går genom att utrota det verkliga onda som drabbar samhällen, både de islamiska och västerländska, sexism, okunnighet, fattigdom, analfabetism, och hjälplöshet. Botemedlet ligger inte i att införa kategorier utan i en verklig förståelse av detta komplexa fenomen. Okunnighet är inte en lämplig strategi för att hantera vår konfliktfyllda nutid. "Alla måste hitta ett sätt att förstå och möta de förbjudna "andra" (Said & Barenboim, 2002)





Fabiola Samhan är journalist vid universitetet i Chile och har en examen i arabiska och islamiska kultur vid universitetet i Chile.



Bibliografi

Hynes, M. & B. Lopes Cardozo (2000). Sexual Violence against Refugee Women. Journal of Women’s Health & Gender-Based Medicine. 9(8).

Jacobs, S.; R. Jacobson; J. Marchbank (2000). States of Conflict: Gender Violence and Resistance. New York: St. Martin Press.

Mernissi, F. (1992). El Miedo a la Modernidad. Madrid: Ediciones del Oriente y del Mediterráneo

Mernissi, F. (1987). El Harén Político. Madrid: Ediciones del Oriente y del Mediterráneo

Said, E. (1990). Orientalismo. Madrid: Editorial Libertarias Prodhudi.

Said, E. & D. Barenboim (2002). Parallels and Paradoxes: Explorations in Music and Society. London: Blomsbury Rashid, A. (2002). Taliban: Islam, Oil and The New Great Game in Central Asia. London: IB Tauris.

Samhan, F. (2006). Las Hijas del Islam. Santiago: Mare Nostrum

Thomas, K. (2007). Sexual Violence: Weapon of War. Forced Migration Review. 27(8).

United Nations Population Fund-UNFPA (2006). Sexual Violence Against Women and Girls in War and Its Aftermath: Realities, Responses, and Required Resources.